Tyst.

Kommentera
Här ute på landet är allt så tyst.
Igår tog jag en lång promenad i skogen. Det var tyst. Här i huset är det tyst. Utanför är det tyst. Till och med katterna är tysta.
Jag blir galen på tystnaden. Jag trodde aldrig jag skulle bli en sån där människa som älskar stadens ljud och blir stressad av tystnad.
Men jag ÄR en sån där människa.
Jag blir stressad när det är för tyst. Jag brukade älska tystnaden.
Älskade ljuden som inte lät. 
Nu vill jag ha ett konstant bakgrundsljud. Jämt.
Såna där ljud som man inte lägger märke till, trafik, billarm, sirener, grannar osv.

När skedde förändringen?
Och var tog förkärleken för tystnad vägen? Försvann den bara. *Poff*
Borta väck.