Jag är bra på frågor; inte lika bra på svar.

Kommentera
Ibland tänker jag mig att världen är uppdelad i två delar.
Den värld där fasaden är det viktigaste och den värld där helheten är det som räknas.
Mina funderingar styr mig till det som inte handlar om hur omvärlden styr ens liv.
Att det inte är viktigt vad grannarna tycker, eller vad dagisfröknarna tycker om en familj eller ens vad vännerna anser om det liv man själv har valt.
Jag som en aningen självgod själ kanske tycker att det är sorgligt hur mycket andra människors betyg av livet betyder för människan.
Hur hon allt som oftast böjer och bänder på det liv hon själv har skapat för att få andras mungipor att peka uppåt.
Det är fascinerande att se hur människor verkligen alternerar sitt liv för andras medhållande.
Jag ska inte säga att inte helt och hållet dissar andra människors åsikter, så lycklig är jag inte att jag har lyxen att göra det.
Men jag, även om jag själv OFTA uppmärksammar andras åsikter, beaktar sällan dem på riktigt och verkligen ändrar mig själv till deras förmån. På gott och ont. 
Jag tycker att det är så synd att man inte längre får vara vuxen och verkligen göra sina egna val och utstå konsekvenserna av dessa val. Idag är vi begränsade till att inte ens göra våra egna val utan till att innan tänka efter: vad är det jag förväntas välja?
En sorglig verklighet om ni frågar mig.
Jag har inga svar, inga slutsatser. Som vanligt.
Bara uppmärksammande.
Precis som vanligt.
Och det får både ni och jag nöja er med; för det är väl min grej, att ställa frågor men aldrig ha de korrekta svaren.