Det är svårt att veta när man skall släppa taget.
Det är bara svårt.
Svårt att veta när man passerat gränsen och bör gå vidare.
När livet går in i en ny fas.
Det vet jag inte om jag någonsin kommer göra.
Gå in i en ny fas av mitt liv.
Kanske är det just där jag är nu som är min för evigt aktiva fas.
Om det är så är ingen gladare än jag.
Men om det inte är så, va fan gör man då?
Paniken kommer krypande.

Faser

Svenska Kommentera
Det är svårt att veta när man skall släppa taget.
Det är bara svårt.
Svårt att veta när man passerat gränsen och bör gå vidare.
När livet går in i en ny fas.
Det vet jag inte om jag någonsin kommer göra.
Gå in i en ny fas av mitt liv.
Kanske är det just där jag är nu som är min för evigt aktiva fas.
Om det är så är ingen gladare än jag.
Men om det inte är så, va fan gör man då?
Paniken kommer krypande.
Somliga dagar vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen för att jag blir så jävla, jävla, jävel-glad!!!
Idag var en somlig dag.

Somliga dagar.

Svenska Kommentera
Somliga dagar vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen för att jag blir så jävla, jävla, jävel-glad!!!
Idag var en somlig dag.
Imorgon händer någonting episkt.
Mr Producer skall sälla sig till skaran som äger vita mössor. Imorgon blir han en av oss.
Det är så konstigt att tänka tillbaka på studenten.
Mr Producer är dessutom 6 år yngre än jag och påminner mig om att det är lika längesedan jag fick ta på mig min egen vita mössa. 6 år. Det är ändå en himla lång tid. Men jag minns det så ohumant jävla tydligt. Jag minns allt, trots all champange. Jag minns euforin. Jag minns hur finalt allt kändes. Som att allt var slut. Det var förstås inte slut, inte ens i närheten, det fanns massor kvar; men det var ändå slutet. Slutet på en era, slutet på barndomen om man vill vara så klyschig. Det var ändå slutet på en annorlunda tid, där man inte riktigt behövde göra rätt hela tiden därför att folk runtomkring en liksom förväntade sig att man skulle göra fel och ställa till med jävelskap.
Sedan blev man vuxen, bara pang sådär.
Nu känns det mest som en svunnen tid, ja, till och med kanske påhittad. Nästan som att jag aldrig upplevde den där dagen på riktigt utan mer som om det var en mycket verklighetstrogen dröm.
Men det vet jag ju att det inte var, det var på riktigt och det var en av de bästa dagarna i mitt liv.
Den där dagen när man var helt, helt fri.
Och ingenting kunde komma åt en.
Ingenting.

Studenten.

Svenska Kommentera
Imorgon händer någonting episkt.
Mr Producer skall sälla sig till skaran som äger vita mössor. Imorgon blir han en av oss.
Det är så konstigt att tänka tillbaka på studenten.
Mr Producer är dessutom 6 år yngre än jag och påminner mig om att det är lika längesedan jag fick ta på mig min egen vita mössa. 6 år. Det är ändå en himla lång tid. Men jag minns det så ohumant jävla tydligt. Jag minns allt, trots all champange. Jag minns euforin. Jag minns hur finalt allt kändes. Som att allt var slut. Det var förstås inte slut, inte ens i närheten, det fanns massor kvar; men det var ändå slutet. Slutet på en era, slutet på barndomen om man vill vara så klyschig. Det var ändå slutet på en annorlunda tid, där man inte riktigt behövde göra rätt hela tiden därför att folk runtomkring en liksom förväntade sig att man skulle göra fel och ställa till med jävelskap.
Sedan blev man vuxen, bara pang sådär.
Nu känns det mest som en svunnen tid, ja, till och med kanske påhittad. Nästan som att jag aldrig upplevde den där dagen på riktigt utan mer som om det var en mycket verklighetstrogen dröm.
Men det vet jag ju att det inte var, det var på riktigt och det var en av de bästa dagarna i mitt liv.
Den där dagen när man var helt, helt fri.
Och ingenting kunde komma åt en.
Ingenting.