När man var barn gick tiden så långsamt. Allt man ville var att bli stor, att bli tagen på allvar och vägen dit var lång, lång, lång. Men när man är vuxen räcker tiden aldrig till, det är som om tidens hastighet är relativ till åldern på personen som upplever. Vilket ger oss ett smärre problem. Eftersom jorden invånare inte är lika gamla hela tiden måste vi leva i olika tider. För nu när min tid bara går snabbare och snabbare finns det ändå barn som lever samtidigt som mig men i en helt annan tid. Så, jag försökte tänka om. Ponera att vi inte lever i samma tid, i samma existens. Varje människa har kanske sitt eget universum som visserligen korrelerar det stora universum men likväl är mitt personliga universum, min personliga tid. Det skulle i så fall stämma bättre överens med tanken att sanningen ligger i betraktarens ögon. För min tid går för fort, den räcker aldrig till. Det finns allt mer sysslor än det finns timmar på dygnet. Medan det sitter ett helt gäng med 7-åringar som bara önskar att tiden ska gå fortare. Precis som jag för 18 år sedan. Då återstår det bara att se om pensionsåldern går ännu snabbare eller om det går tillbaka och går långsamt igen. Jag återkommer om 40 år.
Tidens tempo.
Svenska KommenteraNär man var barn gick tiden så långsamt. Allt man ville var att bli stor, att bli tagen på allvar och vägen dit var lång, lång, lång. Men när man är vuxen räcker tiden aldrig till, det är som om tidens hastighet är relativ till åldern på personen som upplever. Vilket ger oss ett smärre problem. Eftersom jorden invånare inte är lika gamla hela tiden måste vi leva i olika tider. För nu när min tid bara går snabbare och snabbare finns det ändå barn som lever samtidigt som mig men i en helt annan tid. Så, jag försökte tänka om. Ponera att vi inte lever i samma tid, i samma existens. Varje människa har kanske sitt eget universum som visserligen korrelerar det stora universum men likväl är mitt personliga universum, min personliga tid. Det skulle i så fall stämma bättre överens med tanken att sanningen ligger i betraktarens ögon. För min tid går för fort, den räcker aldrig till. Det finns allt mer sysslor än det finns timmar på dygnet. Medan det sitter ett helt gäng med 7-åringar som bara önskar att tiden ska gå fortare. Precis som jag för 18 år sedan. Då återstår det bara att se om pensionsåldern går ännu snabbare eller om det går tillbaka och går långsamt igen. Jag återkommer om 40 år.