Ge mig en minut.

Kommentera
Ibland berörs man av sådant som annars inte kommer åt en. Det man aldrig överväger eller tänker på. Det som innan du uppmärksammar det, inte fanns.
Men så kommer det en köttig knytnäve rakt mot ditt ansikte och du duckar allt för långsamt. Käftsmällen blir alldeles för konkret. Alldeles för verklig. Helt plötsligt ser du det som du inte kunnat se förut. Det som du inte velat eller kunnat se.
Det finns helt klart saker som man ser alldeles för sent och när man väl ser vet man aldrig om det är verkligt eller inte.
Jag vet att det inte alltid är så intressant, men likväl omvälvande.
Ny upplevelser, nya tankar. Men jag måste säga att de skrämmer skiten ur mig. Jag har inte tid att uppleva och se nya saker när jag inte hunnit ta itu med det gamla. Så håll dig på avstånd ett tag. Åtminstone tills jag vet i vilken riktning jag går.