Detta eviga fjäskande som någon sorts skruvad konsekvens av rädsla. Fy fan vad det står mig upp i halsen.

Fjäsk.

Svenska Kommentera
Detta eviga fjäskande som någon sorts skruvad konsekvens av rädsla. Fy fan vad det står mig upp i halsen.
Det finns något vackert i när allt går sönder.
När det lilla grepp man hade har förlorat hela sin poäng. Så man släpper taget, bara för att känna. Att slentrianmässigt hålla fast sig i någonting längs vägen för att inte tappa fotfästet det gör en människa annorlunda. När man vaknar upp i hjulet och skosnörena har trasslat in sig så brutalt under tiden man bara har sprungit och sprungit och sprungit och nu upptäcker du att du sitter fast och får panik. Måste. Komma. Loss. Måste.

Så vad gör man? Tar upp en sax och klipper av snörjävlarna? Kliver ur skorna? Gå barfota därifrån. In i solnedgången?

Alla vet att det inte fungerar så, man kan inte bara befria sig från sin egen fångenskap. Inte helt och fullt.

Ska jag vara helt ärlig, vet jag inte riktigt hur man gör. Jag har glömt hur man tänker, jag har glömt hur man skriver och jag har glömt hur man lever.Det har gått för lång tid för att jag skall kunna förstå vad som faktiskt har hänt. Det har gått för lång tid.

Längesen.

Svenska Kommentera
Det finns något vackert i när allt går sönder.
När det lilla grepp man hade har förlorat hela sin poäng. Så man släpper taget, bara för att känna. Att slentrianmässigt hålla fast sig i någonting längs vägen för att inte tappa fotfästet det gör en människa annorlunda. När man vaknar upp i hjulet och skosnörena har trasslat in sig så brutalt under tiden man bara har sprungit och sprungit och sprungit och nu upptäcker du att du sitter fast och får panik. Måste. Komma. Loss. Måste.

Så vad gör man? Tar upp en sax och klipper av snörjävlarna? Kliver ur skorna? Gå barfota därifrån. In i solnedgången?

Alla vet att det inte fungerar så, man kan inte bara befria sig från sin egen fångenskap. Inte helt och fullt.

Ska jag vara helt ärlig, vet jag inte riktigt hur man gör. Jag har glömt hur man tänker, jag har glömt hur man skriver och jag har glömt hur man lever.Det har gått för lång tid för att jag skall kunna förstå vad som faktiskt har hänt. Det har gått för lång tid.