Min väg

En kommentar
Jag fryser bakom galler,
fastän vidden sprids så fri.
Framför mig vyer faller,
bakom; gör livet sin sorti.

Hoppets fana vajar där,
långt bort men väl på riktigt.
Och vägen dit, den börjar här,
Och ni sa: Gå, men gå försiktigt.

Ni ville lära mig att luta,
mot en axel i misär.
Men ni kan aldrig få mig sluta,
se vår värld för vad den är.

Tro mig; jag kan se hur fanan spelar,
men ock hur världen bränns.
Jag ser hur våldet eskalerar,
jag ser som ni, fast allting känns.

Jag ser som ni hur själar strimlas,
jag ser som ni oftast bara på.
Jag ser som ni hur ögon himlas,
men låter bli att skrika: Gå!

Så säg igen att ni kan hela,
Säg det igen; Om vi bara får!
Men vi har inget kvar att dela,
min väg är den jag redan går.

 
1 Magnus:

skriven

Händer ibland att jag läser det du skriver, finner mig själv i hur du använder orden och bygger tankar med dem. Men jag är inte du, och när du möjliggjort för andras reflektion kring din text hoppas jag inte jag tränger mig på men att få en chans att se verkligheten genom de filter och erfarenheter som gör dig till den du är(?) har varit en ventil och gett mig den bekräftelsen som ibland behövs när människor runt omkring verkar oföränderliga; även om jag inte känner dig styrker dina tankar att vi finns (för visst finns vi?), att mycket är svart/vitt men vi kan röra om i färgerna och måla med dom i våran egna värld men även inspirera andra till nya tankar och sätt att se. Men det här är med vilka ögon jag ser och jag hoppas inte du tagit illa vid för det var aldrig min mening, det var någonting som jag ville få ur mig och är tänkt som en uppskattning till dig som finns och dom andra //Magnus

Svar: Först och främst: Tack! Verkligen tack. Det betyder mycket att mina reflektioner och ordval kan få andra att reflektera! Det är den näst största anledningen till att jag skriver, den största är att bara få ur mig det själv. Jag hoppas att du ska fortsätta kunna njuta av det jag skriver även om jag knappast är någon särskilt bra bloggare i bemärkelsen att skriva ofta och efter någon sorts arbetsrytm.
Återigen tack för din input.
Fred
MipH
P.S Frågar du mig; så visst finns vi. Som Descartes en gång sa: "Jag tänker, alltså finns jag."
MipH