Alltings förgänglighet blir som påtagligast när en ser på ovanifrån. När en zoomat ut blicken och liksom ser verkligheten i sitt hela sammanhang. När en äntligen kan skapa sig en helhetsbild som förvisso varit där och tillgänglig hela tiden men fullständigt omöjlig att ta till sig.

När livet där ute inte längre bara är en hägring likt oasen i ökenvandrarens önskedröm. När det blir ett riktigt uppnåligt mål. När ingenting längre verkar oklart eller omöjligt.

Samtidigt ger det klarsynta ögonblicket en insikt om att trots att omöjligheten inte existerar så innebär det inte att allt är nödvändigt att göra, uppleva eller bli.

En kan faktiskt välja. En får plocka russinen ur kakan och låta bli att äta dem. En får äta kakan runt och låta russinen ligga kvar.

Russin

Svenska Kommentera
 
Alltings förgänglighet blir som påtagligast när en ser på ovanifrån. När en zoomat ut blicken och liksom ser verkligheten i sitt hela sammanhang. När en äntligen kan skapa sig en helhetsbild som förvisso varit där och tillgänglig hela tiden men fullständigt omöjlig att ta till sig.

När livet där ute inte längre bara är en hägring likt oasen i ökenvandrarens önskedröm. När det blir ett riktigt uppnåligt mål. När ingenting längre verkar oklart eller omöjligt.

Samtidigt ger det klarsynta ögonblicket en insikt om att trots att omöjligheten inte existerar så innebär det inte att allt är nödvändigt att göra, uppleva eller bli.

En kan faktiskt välja. En får plocka russinen ur kakan och låta bli att äta dem. En får äta kakan runt och låta russinen ligga kvar.
 
Såsom bergen sen kan malas till en hög med små, små sten,
skall historien ge vika inför nya fenomen.
Såsom såren sent skall läkas och bli ärr som tonas ut,
skall livet ock först randas innan det en dag tar slut.

En hopplös insikt tar sin boning uti en kantstött själ,
om att livets enda mening är att ses och ta farväl.
Men en kunskap som skall sippra in i varje por och cell,
att mitt medvetande lever var morgon som var kväll.

Den nya världen

Poesi Kommentera
 
Såsom bergen sen kan malas till en hög med små, små sten,
skall historien ge vika inför nya fenomen.
Såsom såren sent skall läkas och bli ärr som tonas ut,
skall livet ock först randas innan det en dag tar slut.

En hopplös insikt tar sin boning uti en kantstött själ,
om att livets enda mening är att ses och ta farväl.
Men en kunskap som skall sippra in i varje por och cell,
att mitt medvetande lever var morgon som var kväll.
 
Det går tusen dårar på ett geni,
det går tusen flaskor på kvällen.
Det går år av fångenskap för att känna sig fri,
men det är knappast dårarna som får ta smällen.
 
Det går tusen broar över varje hinder,
men det går tusen ögon på varje fall.
Det finns tusen saxar men bara ett band som binder,
tusen lösningar; men alla gjutna i samma mall.
 
Det går tusen dårar på ett geni,
och geniet är det som försvinner.
Tusen synder, tusen sår ska bli,
den som ensam i skärselden brinner.

Tusen

Poesi Kommentera
 
Det går tusen dårar på ett geni,
det går tusen flaskor på kvällen.
Det går år av fångenskap för att känna sig fri,
men det är knappast dårarna som får ta smällen.
 
Det går tusen broar över varje hinder,
men det går tusen ögon på varje fall.
Det finns tusen saxar men bara ett band som binder,
tusen lösningar; men alla gjutna i samma mall.
 
Det går tusen dårar på ett geni,
och geniet är det som försvinner.
Tusen synder, tusen sår ska bli,
den som ensam i skärselden brinner.