Mening och existens.
KommenteraExistensen som sådan kan för vissa tyckas tämligen meningslös.
En del är till freds med det. Andra fylls av ångest av tanken att vi är här i existerande utan något specifikt skäl.
Det slog mig att dessa tvivlare som inte för allt i världen kan hitta en mening med vår existens är på andra sidan skalan från där jag befinner mig.
Det jag upptäckte var ett hålrum i mitt eget medvetande. Jag vet inte hur det känns att inte hitta en mening.
Min övertygelse om en högre existens skapar ett hål i förståelsen för tvivel.
Först gjorde det mig lite arg, för jag har problem med att inte förstå.
Jag tycker inte om att ge det fruktansvärda svaret: Jag vet inte.
Jag hatar det med hela mitt jag.
Men ibland är det väl så.
Att man inte vet.
Så när någon ställer frågan: Hur kan du veta?
Kan jag bara svara: Jag vet inte.
Trots att jag hatar det.
För jag vet inte hur jag vet. Jag bara vet.