Att det kan göra så ont att vara mitt inne i mental förnekelse när logiken liksom vägrar följa med. Känslan av att vara itudelad. En sida dränkt i cynism och den andra i naivt hopp. När en del vägrar acceptera och den andra gjort det för längesedan.
Det är så förbannat nattsvart i huvudet när de två kör dragkamp inuti och hela kroppen bara vill gå i bitar.
Att vakna med en eftersmak av bitterhet i munnen utan att kunna få bort den. Samtidigt som vägen fortfarande bara går framåt. Det finns inget alternativ förutom att fortsätta.
Men såhär: Jag skiter i er och era regelverk. Jag skiter i er och era sociala koder. Jag skiter i er och era hittepå-ideal. Eftersom ingen rådfrågade mig förstår jag inte varför ska jag ta hänsyn till er. Jag må vara en jävla fyrkant i en rund värld men det är fan inte olagligt.
Om ni vill gå i era räta led, en efter en. Varsågoda, men jag tänker inte gå med. Jag begär inte heller att ni ska gå med åt mitt håll, faktum är att jag helst ser att ni lämnar mig i fred.
Jag är inget jävla offer. Inte för mig själv och inte för andra. Ingen ska kunna komma åt mig.
Punkt.
Det är så förbannat nattsvart i huvudet när de två kör dragkamp inuti och hela kroppen bara vill gå i bitar.
Att vakna med en eftersmak av bitterhet i munnen utan att kunna få bort den. Samtidigt som vägen fortfarande bara går framåt. Det finns inget alternativ förutom att fortsätta.
Men såhär: Jag skiter i er och era regelverk. Jag skiter i er och era sociala koder. Jag skiter i er och era hittepå-ideal. Eftersom ingen rådfrågade mig förstår jag inte varför ska jag ta hänsyn till er. Jag må vara en jävla fyrkant i en rund värld men det är fan inte olagligt.
Om ni vill gå i era räta led, en efter en. Varsågoda, men jag tänker inte gå med. Jag begär inte heller att ni ska gå med åt mitt håll, faktum är att jag helst ser att ni lämnar mig i fred.
Jag är inget jävla offer. Inte för mig själv och inte för andra. Ingen ska kunna komma åt mig.
Punkt.