Fönster och dörrar
KommenteraFör mig är det inte det där öppnandet av fönstret som är grejen, att öppna ett fönster kan vem som helst göra, men att hitta dit, det är ju en helt annan femma.
Ett fönster kan ju vara hur jäkla öppet det vill, om en inte ser det eller är i närheten av det så en kan känna vinddraget kunde det lika gärna varit stängt.
Men om en hittar fram då känns det liksom ända ner i magen. lite mindre dunkelt mörker, lite fler nya vyer. Eller kanske familjära vyer en bara inte sett på länge.
Fast världen är lika jävla fucked up som den var förut (kanske till och med mer) känns det inte riktigt lika tungt.
Kanske är det ett sådant där fönster jag har hittat. Ett fönster ut ur mig själv. Eller måhända in i mig själv. Vem vet.
Att hela tiden överösas av det där bittra, trängda och giftiga är ju bara en del av att vara mänsklig, men det som förut kändes outhärdligt är idag om inte okej, så ändå genomförbart. En bra dag, till och med peppande.
Jag tror jag har ångrat mig, jag tror aldrig att jag kom tillbaka.
Jag tror jag blev någon annan på vägen.
Kanske någon som inte längre sätter sig på golvet och väntar på att Gud ska öppna ett fönster bara för att jag råkade tappa taget om en dörrjävel som gick i lås bakom mig.