När döden bär liv
KommenteraKanske just därför är hösten också början på någonting nytt. När allt det gamla ska dö men ännu andas liv. Som om själv naturen kämpar för att inte dö. Kanske är det just kampen för livet som lämnar spår. Kanske är det den euforiska känsla som uppstår när vetskapen om att någonting nytt är på väg rotat sig i själen. Känslan av ett större sammanhang.
Jag vet inte riktigt vad det är men det får mig att känna mig lugnare, till och med nu när känslolivet är som en jojo som svänger upp och ner längs ett allt mer utnött snöre.
Ett märkligt sammanträffande i ett motsatsförhållande. Den kyliga höstbrisen väcker livet i mig när naturen återigen skall komma att dö.